HEJ!

HEJ!
Jag kan inte fatta att tiden har gått så här snabbt! Varje kväll har jag tänkt att jag ska blogga, men sen har den tanken snabbt bytts ut mot ett långt tonande zzzz. Jag har jobbat i sex veckor nu, och det känns som att det är måndag eller fredag varje dag! Måndagfredagmåndagfredagmåndagfredag. Phu. Men det går bra. De flesta eleverna är snälla. En del är unga och högljudda. Andra kommer uppsmygandes till musiksalen på rasterna och frågar om jag kan lära dem spela Beatleslåtar. Mitt lärarhjärta smälter. Jag har köpt ett fikonträd till fönstret i mitt arbetsrum. När jag planterat om det och fått upp min fina tavla på väggen ska jag fota lite och visa. Vad mysigt det känns att skriva här, jag ska göra det snart igen. På fredag. Eller måndag. Eller fredag. Eller måndag.



(HELLO!
I just can't believe how fast time flies! Every evening I've been thinking it's time to blog, but that thought often is replaced by a long and loud zzzzz. I've been working as a teacher for six weeks nog, and it feels like it's Monday of Friday everyday! MondayFridayMondayFridayMondayFriday. Phu. But I'm doing fine. Most of my pupils are nice. Some are young and loud. But some may come tiptoeing up the stairs to the music hall in their breaks to ask me if I can teach them how to play Beatles-songs. My teacher-heart melts. I've bought a fig-tree for the window of my office. When I've repotted it and my nice poster is up on the wall I'll show you. It feels so very good to write here, I'll do it soon again. On Friday. Or Monday. Or Friday. Or Monday.)

Söndag.

En av mina klasser har skrivit noveller. Nu är de inlämnade och klara, och eleverna väntar på att den stackars lärarstudenten ska ge dem respons och ett betyg. Så med skräckblandad förtjusning har jag spenderat större delen av min söndag med min välfyllda novellpärm där jag satt in elevers texter.

(One of my classes have written short stories. Now they are submitted and completed, and my pupils are waiting for the poor teacher-to-be to provide them with feedback and a grade. So with mixed emotions I have spent most of my Sunday with my well-filled novel binder where I keep the students' texts.)

Jag har trasslat till det lite för mig. På de första novellerna skrev jag väldigt lång respons, och för att det ska bli rättvist (och för att jag tycker att ordentlig respons är så bra när man har möjlighet att ge den) så har jag skrivit lika långt till alla elever. Det jag inte tänkte på när jag började var att om man lägger en halvtimme på att rätta varje novell så blir det väldigt väldigt lång rättningstid när man har fått in noveller från 26 elever.

(I have put myself in some trouble. On the first few stories I read I wrote a very long response, and to be fair (and because I think proper response is so good when you are able to provide it) I have written the same amount of response to all pupils. What I didn't think of when I started was that half an hour per short story becomes a very very long time when you have 26 pupils.)



Tur då att man har bra mellanmål så att man kan koncentrera sig ordentligt!

(Good thing was that I had good snacks so I could concentrate properly!)



I en annan del av rummet satt en annan filur som också koncentrerade sig. Fast på andra saker.

(In another part of the room sat another rascal who was also concentrated. On some other things though.)

Ungdomsböcker.

Jag är väldigt inne på ungdomsböcker för tillfället. När vi kommer tillbaka till universitetet efter praktiken om några veckor väntar en kurs i barn- och ungdomslitteratur, kanske är det den som ligger där och hägrar. Jag är så sugen! Jag älskar att jag har en så god anledning att plöja ungdomsbok efter ungdomsbok, som lärare måste man ju hålla sig uppdaterad! Just nu är jag helt inne på Katarina von Bredow. Vilka skatter hennes böcker är! Realistiska men ändå storslagna i det lilla. Och många tankegångar känner man igen sen man själv var där för några år sedan. Jag älskar vuxna som inte glömt hur det var. De är värdefulla.



(I am very into young adults books at the moment. In a few weeks when we come back to the university after practice we have a course in children's- and youth literature, perhaps it's because of that. I'm looking forward to it so much! I love that I have such a good excuse to read book after book about young adults, as a teacher I have to stay up to date in youth literature! Right now I'm hooked on Swedish writer Katarina von Bredow. What treasures her books are! Realistic but still grand in the little. And some ways of thinking you might recognise from yourself a few years ago. I love adults who haven't forgotten how it was. They are worth much.)

Gadget.

Tiden flyger iväg! Det tar så otroligt mycket tid att planera lektioner, varje dag känns nästan slut redan innan den börjat. Det är kul men jag hoppas att det lugnar ner sig lite snart, jag hinner nästan inte med någonting annat alls. Tiden flyger! Tur att jag har denna lilla nya lärargadget: en klocka på halsband. Den är underbar, mycket praktisk att ha när man har klänning utan fickor och ändå måste passa tiden. Och så är den fin också.


(Time flies! It takes me so much time to plan lessons, every day almost feels over before it's even started. It's fun but I hope it will calm down a little soon, I don't have time for almost anything else at all. Time flies! Lucky me I've got this new little teacher-gadget: a watch on a necklace. It's wonderful, very practical when I wear a dress without pockets and still need to be in time. And it's pretty too.)

Lärarhåret.

När jag gick i skolan uppskattade jag alltid när någon lärare ansträngt sig lite extra för att se fin ut. Vi hade en väldigt tjusig dam i religion på gymnasiet, man kunde sitta och titta på hennes fantastiska håruppsättningar lektionerna igenom. Nu när det är min tur att vara lärare försöker jag göra mig lite extra fin, man vill ju att eleverna ska ha något trevligt att titta på. I morgon på praktiken blir det denna lilla hårskapelse: virvlig knut toppad med rara trollsländor på hårnålar jag hittade på H&M. Redo att undervisa!


(When I went to school I always appreciated when someone of the teachers made an little extra effort to look nice. We had a very fancy lady in religion in high school, I could sit and look at her fantastic coiffures lessons through. Now when I'm the soon-to-be-teacher, I try to make myself a little extra pretty, the students have to have something nice to look at! Tomorrow at my practice-school, I will try this little creation: virve bun topped with pretty dragonflies on hairpins that I found at H&M. Ready to teach!)

Make your own kind of cover.

När mina gymnasieelever haft ensamble ett tag och det börjar bli dags att prata om hur man gör covers på ett eget sätt ska jag absolut ta We can work it out som exempel. Beatles orginal är hur bra som helst, och sen kom Stevie Wonder och gjorde en egen version som OCKSÅ är hur bra som helst, men något helt annat. Något som är mycket mer Stevie. Det är så jag vill att eleverna ska tänka, det är ingen idé att spela låtar exakt som originalet om man vill att det ska bli riktigt bra. Man måste hitta sin egen grej. Som Stevie gjorde. Vilken version gillar ni bäst?


Beatles




Eller Stevie?

Note to self.

Jag kom på en rolig grej jag ska göra när jag blir färdig musik- och svensklärare.
Lucialåten sjungs ju två gånger under Luciatåget, under in- och uttåget. På mitt gymnasium sjöng vi den på italienska under uttåget, det var kul. När jag börjar jobba ska jag göra en liten poesitävling på skolan där elever får skriva alternativa texter på Lucialåten (typ som jag gjorde här, fast kanske med lite mer stil), och sen röstar kören fram den text vi ska sjunga. På så sätt värnar man om traditioner på samma gång som man låter elevskapande ta plats. Och musik och svenska integreras, och svenskessen kan också få lite uppmärksamhet. Åh vad det ska bli kul!