Lucka 15: Julkärven.

Femtonde december: Nu bindes julkärven.

Fåglarna har det inte lätt på vintern. Kallt, lite att äta och dessutom fullt av snö! I gamla tider satte man ut en julkärve av havre till småfåglarna runt jul, dels för att det var svårt för dem att få tag på mat, men också för att man var lite rädd för småfåglarna som kunde förstöra en hel skörd om man hade otur. Genom att bjuda dem en del av den fina säden till jul hoppades man kunna blidka dem att låta åkrarna vara ifred senare.

Nuförtiden kan man få tag på julkärvar i blomsteraffärer och hos en del torghandlare. Kalle och jag valde dock att i år uppmärksamma det faktum att man nuförtiden slänger mer mat än någonsin, och ge fåglarna sånt som blivit gammalt men inte alls är otjänligt. På så sätt kan man hjälpas åt: fåglarna får mat och vi slipper slänga så mycket. Förr slängde man ju inte en brödkant om man kunde låta bli, mentaliteten runt mat har verkligen förändrats.

Några skivor bröd som blivit torrt fick bli prydnader i ett träd.

Och några fick ligga på en sten. Jag undrar om rävar och harar gillar bröd också?

Vi röjde undan lite snö på marken..

..och la ut några äpplen vi fått som hade blivit skrynkliga innan de hann ätas.

Det lyste vackert om äpplena i snön, och nästa gång vi kom dit var de borta.
Man kanske inte lägger ut vad som helst, men man kan skänka fåglarna och smådjuren en extra liten tanke när man står i slängtankar. Ett russinpaket som hamnat längst in på hyllan och blivit lite för gammalt för bullbak kastade jag ut på gräsmattan utanför köksfönstret, liksom en stackars överbliven lussebulle som ingen ville äta. Nästa morgon var de borta, istället var där tusen olika spår från små fåglar som varit där och kalasat under natten. Hoppas de gillade min bulle.

En stor kram till alla småfåglar från Kalle och mig, håll ut så ska vi ha er i åtanke så fort vi får något över vi kan lägga ut.