Början på tavelväggen: ett vackert fynd.

Att skapa sig en tavelvägg är en delikat företeelse. Det är mycket som ska stämma, det gäller att hitta rätt bild, rätt ram, och sen rätt placering för tavlan i förhållande till alla andra tavlor så att det stämmer. Det måste växa fram. Jag har dragit mig lite för att sätta igång med min tavelvägg för att jag inte visste hur jag skulle börja, men efter att ha hittat ett underbart fynd på Täby Galopp-loppis (som var tillfälligt förflyttad till Mörbyskolans skolgård) i lördags kom jag igång. Det var på andra varvet (då det börjar dra ihop sig mot stängning och priserna sjunker dramatiskt) som jag hittade den här underbara broderade rostavlan. Tanten som sålde den sa att det var hennes moster som hade broderat den här och en till likadan på 50-talet. Den andra hade hon tidigare under dagen sålt för 100 kronor, men jag kunde få den här för 50 kronor, som blev 40 för att jag bara hade 40 kvar. En fin tant och en väldigt fin tavla! Jag är så glad för den, den passar så väl in i stilen och går så bra ihop med min älskade sammetsfåtölj. Tänk vilket hantverk att brodera en sån här och sen rama in den, den är en fröjd för ögat! Och bakgrundsfärgen i ramen smälter in i min väggfärg, mycket stiligt.