Skärgårdsretreat.

I helgen var min pappa, Kalle och jag ute och seglade. Äntligen fick jag den stora dos luft jag längtat efter under sommarjobbets inomhusdagar. Det är verkligen något speciellt med havsluften, den är så stor. Och det friska och salta känns välgörande ända in i själen. Så välgörande att jag somnade flera gånger. Vi seglade till Bockö och där fick fötterna också sitt, aldrig känns väl fötterna så lyckliga som när de får gå barfota på en solvarm klippa. Och jag hittade en barkbit som såg ut som en katt! (fast min pappa tyckte den såg ut som en julbock.) Fin helg.



(This weekend my dad, Charlie and I were out sailing. Finally, I got the large dose of air I longed for so much during the weeks at my summer job indoors. There really is something special about the sea air, it is so grand. And the freshness and saltyness feels soothing and refreshing. So refreshing that I fell asleep several times. We sailed to Bockö and the feet got theirs too, I can't think of a happier moment for feet than when barefoot on a sun-warmed rock. And I found a piece of bark that looked like a cat! (though my dad thought it looked like a Christmas goat.) Fine weekend.)