torsdag 14 juli 2011

Kväll i barnkammaren.







När skymningen sänker sig står mina små och viskar med varandra. Kanske pratar de om dagens väder, morgondagens väder, hur blöta eller torra de känner sig, eller hur det går med rötterna. Eller så pratar de om mig. De kanske tisslar och tasslar om vad jag har för mig om eftermiddagarna när jag kommer hem från jobbet, vilka av mina kläder de tycker passar ihop och om jag lyssnar på bäst musik när jag är ensam eller när Kalle är med. Och kanske fnissar de lite åt något hemligt när de egentligen borde sova. Då går jag fram och drar för gardinerna, för på kvällarna ska små ungar sova. Så att de växer ordentligt.



(When dusk falls, my little ones are whispering to each other. Maybe they talk about today's weather, tomorrow's weather, how wet or dry they feel, or how the roots are growing. Or, maybe are they talking about me. They might be whispering about what I am doing in the afternoons when I get home from work, which ones of my clothes they think fit together and if I listen to the best music when I'm alone or when Charlie is here. And maybe they giggle a little at some secret when they are supposed to sleep. Then I come over and draw the curtains, for in the evenings small children are supposed to be asleep. So they grow properly.)

3 kommentarer:

Tack för att du lämnar en kommentar, jag blir så glad <3

Thank you for leaving a comment, that makes me so happy <3