Som natt och dag.

Jag blev nästan förvånad en kväll när jag tittade ut och såg att det var mörkt. Det hade regnat för första gången på evigheter, kanske var det därför det kändes så ovanligt mörkt. Man vänjer sig fort vid att det är så ljust om sommarkvällarna. Det som var roligt när jag tittade ut på balkongen var dock att det hade slagit ut två vita vallmo! och de riktigt lyste i mörkret. Så tunna och skira, ändå stod de emot regnet och reste sig till morgonen. Imponerande.