söndag 21 augusti 2011

Picknick på stranden.


















Jag har spenderat några trevliga dagar på landet hos mina kära kusiner. Till min stora glädje upptäckte jag att de delade min förkärlek för engelskt väder. Regnet hängde i luften och vinden slet i vassen, och på stranden satt vi och åt plättar med jordgubbssylt och grädde. Jag trivs så bra när luften är hög och full av salt, och när vinden gör håret vilt och vackert. Kanske har jag läst för många engelska 1800-talsromaner, men åh vad det svider skönt i hjärtat när man kommer till en karg och blåsig strand en mulen dag. När det började regna sökte vi skydd under den stängda glasskioskens verandatak, och insvepta i filtar och badhandukar satt vi länge och läste och lyssnade på regnets dämpade trummande. Såna stunder ska jag spara och ta fram trötta inomhusdagar när luften står still.



(I've spent a couple of nice days in the country with my dear cousins​​. To my delight I discovered that they shared my fondness for English weather. The rain hung in the air and the wind tore the reeds, and on the beach we sat and ate pancakes with strawberry jam and whipped cream. I feel so good when the air is high and salty, and when the wind makes the hair wild and beautiful. Maybe I've been reading too many English 1800-century novels, but oh how it hurts nicely in my heart when I come to a barren and windy beach on a cloudy day. When it started raining we sought shelter under the roof of the closed ice-cream kiosk. And wrapped in blankets and towels we sat for a long time reading and listening to the muffled drumming of the rain. That kind of moments I'll save and take out tired indoor days when the air is way to still.)


4 kommentarer:

  1. Jag är vanligtvis inte så förtjust i sånt väder, men du får det ju att låta alldeles alldeles underbart!!

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en kommentar, jag blir så glad <3

Thank you for leaving a comment, that makes me so happy <3