fredag 24 december 2010

Lucka 24: Julruskan.


Tjugofjärde december: Julruskan reses på gårdsplanen.




Julruskan är i mitt hushåll som vanligt mitt (i år lite vintertrötta) apelsinträd. Jag fick det av min farbror när jag fyllde 19 och tog studenten. Det var 2006. Mitt träd har dubblat sin storlek och börjar få några år på nacken. Jag tycker det är så fint med röda kulor i det på julen.

Julen blir på något sätt en årsmarkör där man ser att tiden går. Bara ett år sen det var jul sist? Det slår mig att det ju faktiskt inte var så himla längesen jag skrev på alviska på julklapparna. Det borde ha varit kanske 2004. Det är sex år sen nu. Jag vet inte om jag skulle säga att jag känner mig gammal, men jag noterar att tiden går.

Julen 1993 tänkte jag på mormor som en vuxen människa, inte en gammal människa. I år är det första julen hon inte är med. Uppenbarligen hände något på vägen, då man på bara några år kan gå ifrån att vara vuxen till att vara 91 och gå ur tiden. Fast de där "bara några åren" var visst 17 utan att jag tänkte på det. Innan jag vet ordet av kanske jag rentav blivit vuxen själv. Och inget fel med det, men tiden, tiden! den lever sitt eget liv!

På samma sätt var det nog inte så längesen min bonad gjordes egentligen. Och inte så längesen man faktiskt firade en "gammal svensk bondejul" efter alla konstens regler. Ändå ser jag på det gamla med en sorts nostalgiexotism, en sentimentalitet efter det gamla, efter ett "förr" som inte är så himla längesen. Innan jag vet ordet av kanske "förr" är en tid då jag själv varit med.

Tack till er som följt min julkalender, jag hoppas att ni haft lika roligt som jag. Jag är glad att jag lyckades göra alla 24 luckorna, vissa dagar med modifikationer, men ändå. Jag rodde det i land. Det är något att vara stolt över. Nu ser jag fram emot att blogga som vanligt utan att ha något speciellt ämne att hålla mig till, även om det har varit roligt det här med.

Ta hand om er i jul, och ta hand om tiden. Skriv på alviska på paketen om ni känner för det, jag lovar, det är jättekul när ingen annan än man själv (och knappt ens det) förstår vem paketen är till. Försök ta det lugnt och gör den här julen till en pärla att bära i pärlbandet av jular man har runt nacken. Det ska jag försöka göra. Kram.

3 kommentarer:

  1. vad ska man nu läsa klockan 6 på morgonen till morgonkaffet? :( god hjul!!!!!

    SvaraRadera
  2. god jul! sjutton vilken bra inlägg!

    SvaraRadera
  3. Kalle: Haha, sötnos. Jag kanske ska förinställa vanliga inlägg till 06.00 till dig? God jul!!!

    Emmie: Åh, tack! Vad glad jag blir. God jul!!

    SvaraRadera

Tack för att du lämnar en kommentar, jag blir så glad <3

Thank you for leaving a comment, that makes me so happy <3